Hejdå Mållan

Idag slaktade vi Mållan.

Hon hade en hemsk juverbakterie som låg och lurade, som vi inte lyckades bli av med trots flera behandlignar. Jag ville inte att kvigorna ska smittas av bakterien, och dessutom vet man aldrig när Mållan kan bli sjuk av den, så det var slakt som gällde så snart Runar var stor nog att klara sig utan henne.

Slaktaren kom till gården imorse, Mållan klev ut på gårdsplan och fram till en hink med kross, sen var det slut. Hon dog bokstavligen med huvudet i en hink med kross. Hennes liv kunde inte ha slutat på ett bättre sätt.

Det känns också bra att hennes sista år blev fint på alla sätt. Förra hösten var jobbig när hon var sjuk av juverbakterien och vi var tvugna att ge henne sprutor som hon var paniskt rädd för. Men sen fick hon en fin dräktighet, en enkel kalvning och en härlig tid med sin kalv. Jag fick också mjölka ordentligt i flera månader.

Det är inte kul att slakta sina djur, och det ska det inte vara. Jag gruvar mig alltid inför själva slakten, men så fort skottet gått av så slappnar jag av. Nu är det klart!

Julmys med popupbutik 4 december

Äntligen kan vi ha julmys igen! Den 4 december mellan 12 och 15 kör vi öppen gård med korvgrillning, klappning av alla djur, fika i magasinet och honung, lammskinn och köttlådor till salu! Mer info kommer efterhand i evenemanget på facebook, OSA gärna där om du kommer!

Såhär fint fika hade vi förra gången, dvs i december 2019.

Vad mysigt det ska bli! Så härligt att kunna ses igen!

Och för resten, jag har lagt upp bilder på alla lammskinn vi har till salu just nu, kolla här!

Från det ena till det andra

Så här är vårt liv: man vaknar och tror att man ska göra en sak, men något händer så man måste göra något helt annat. Vi skulle laga ladutaket (igen!!!!) idag, men det regnade lite och dessutom hade Morris, som skulle hjälpa till, inte lyckats ta sig hem från stan. Tackorna hade slut på bete och rymde in i Jonathans poppelodling, så vi fixade det gamla stängslet (fåren gick där för några år sen) och låter dem beta lite till innan det blir flytt till vinterhagen och höutfodring.

Hur som helst! Jag undrar vad ni vill att jag ska göra youtubefilmer om! Vad är ni sugna på att se?

Noll knop gjorda

Jag har opererat knät och är ordinerad vila. Det är helt sjukt! Jag ska alltså ligga i min säng och inte göra någonting? Jag är väldigt frustrerad, känner mig överflödig, får dåligt samvete för att Jonathan mjölkar och sköter allt utöver sitt vanliga jobb medan jag ligger och latar mig. Till på köpet har jag inte ens ont i knät, så det känns verkligen olagligt att ligga här.

Jag borde göra bokföringen, fylla i stalljournalerna, göra en planering för hösten, blogga och klippa några filmer. Men så råkade jag börja titta på Downton Abbey…

Idag ska jag i alla fall plugga med Ines som har hemstudier, och så ska jag klippa en film om när vi gör ost! Imorgon ska jag mjölka för första gången på en vecka.

Lättnaden

PHU! Nu har jag slagit andraskörden äntligen, typ en månad senare än jag önskat. Först gjorde torkan att återväxten inte kom igång efter förstaskörden, sen började det regna… Men nu ligger skörden och torkar lite innan en kille kommer imorgon och pressar och plastar. Otroligt skön känsla att ha vinterfodret fixat! Och jag är faen stolt över att jag fixade det; mecka med traktorn, köra traktorn, manövrera den stora svinläskiga slåtterkrossen. Jag har ju aldrig någonsin meckat eller handskats med maskiner förr.

En annan stor lättnad var att alla djur återfanns på rätt ställen i morse när jag och Bodil och katten Dus gick på inspektionsrunda. Den här sommaren har alla rymt i omgångar:

Griskultingarna gick ut och härjade i sommarhagen (och på lite andra platser ehe) varje dag under en period, torkan gjorde jordningen av elen så dålig att de knappt kände nåt när de hoppade ut mellan trådarna. Vi gjorde allt vi kunde; satte fler trådar, bytte till ett kraftigare aggregat, men inget hjälpte. Till slut blev de så stora att de inte kunde komma ut lika lätt, och regnet gjorde elen bättre, då slutade de rymma, bara sådär.

Vår tjur Hoppe rymde från grannens hage där han gick, han hoppade över fårnät och eltrådar och sprang en kilometer till en kohage med brunstande kvigor! Vi hämtade hem honom med hjälp av favoritkossan Linda – vi ledde dit henne helt enkelt, och då följde han med oss hem till vår bagghage. Sen bröt han sig igenom ett staket, simmade/vadade över ett krondike och gick in genom grannens staket för att träffa en brunstande ko… Vi ledde hem honom igen, och nu går han i sommarhagen med Frida och Flora och Linda och verkar äntligen nöjd. Alla kor i byn är ju redan betäckta så nu kan han koppla av, hehe.

Lammen rymde flera gånger från bagghagen till grannens hästhage, och två lamm hittades efter flera dagar på rymmen på en annan grannes åker. Vi flyttade lammen till sommarhagen, satte fler trådar och förbättrade elen, men de fortsatte att rymma. Igår identifierade vi initiativtagarna och stallade in dem. Och idag har ingen rymt! PEPPAR PEPPAR!

Och förlåt för den här sommaren, alla grannar!

Idag känner jag mig som Dus i filtkorgen, men jag har inte tid att slappa. Jag ska städa och baka och göra fil och yoghurt, plocka svamp och äpplen och klippa en film om kalvningen och mjölkningen. HEJDÅ!

Grisfilmen

Sommaren har varit intensiv som alltid! Vi har tagit eget hö för första gången, mjölkat varje morgon, byggt en jättestor stolplada och tagit hand om alla djur, barn och odlingar. Vi har köpt två kattungar. Min rygg och mitt knä har olyckligtvis pajat. Och så har jag äntligen gjort en ny film till min youtubekanal. Jag behöver ett extrajobb, och jag tänker: influencer? Varför inte 🙂