Kor är extrema vanedjur och vill helst att allt ska vara samma samma varje dag. Därför är det bra att i god tid vänja dem vid nya rutiner. Mållan (på bilden här nedanför) ska ju kalva i början av maj, så nu är det hög tid att vänja henne vid livet som mjölkko. Hon hade en kalv förra året också men blev inte mjölkad.
Just nu håller vi på och bygger om platsen där Mållan ska stå och bli mjölkad, men från och med nästa vecka ser rutinen ut såhär:
Alla korna får komma in på kvällen till varsin box (det får de redan nu). På morgonen går Linda och Melissa ut till hagen, medan Mållan går till mjölkningsstationen och får äta lite godis medan mjölkmaskinen står på och väsnas. Tanken är att hon ska vänja sig vid att gå direkt från boxen till mjölkningsstationen, och att hon ska koppla ihop ljudet från mjölkmaskinen med något positivt.
När kalven har kommit ska de att få gå tillammans i hagen hela dagarna, och kalven får dia fritt. På natten står de i varsin box (fast vägg i vägg, med några plankor borttagna så att de ändå kan se och röra varandra). På morgonen går Mållan till mjölkningsstationen och kalven får var inne på foderbordet, alltså där Mållan sticker in huvudet för att äta medan hon mjölkas. På så sätt kan de vara tillsammans och Mållan släpper ner mjölken, samtidigt som hon ser att kalven har det bra (och är mätt och nöjd – han får frukost innan). Efter mjölkningen går de ut i hagen tillsammans.
På kvällarna är det mysigt att stanna hos korna en stund och gosa och rykta dem. De har så olika personligheter! Linda (bilden ovan) är tamast och mest van att bli hanterad, hon är lugn och medgörlig, men har inte tid med gos eftersom hon är matmissbrukare och står och hetsäter upp sitt hö så fort hon kommer in.
Mållan är inte så intresserad av att umgås egentligen. Hon har inget emot det, men hon kör sitt eget race och är inte så sällskapssjuk.
Melissa däremot den lilla sötnosen! Hon är blyg och har varit så stissig och jobbig, jag satt ju en timme varje kväll hos henne i höstas för att träna henne på att vara bunden. Hon stod mest och gömde sig bakom mamma Linda, men jag kände ändå att hon var intresserad av mig, hon kikade fram bakom rumpan på Linda hela tiden. Allt slit har gett resultat och nu börjar hon lita på mig. Jag kan sätta fast henne utan att hon får panik, och hon tar gärna emot gos och gosar till och med tillbaka. Hon är så fin och mjuk! Fortfarande lite skygg och svårhanterad, men hon kommer att bli en toppenko tror jag. Hoppas hon är lättmjölkad och en bra mamma.
Roligt att läsa om er kor! Varför ska Mållan mjölkas på morgonen (antar att det är därför som kalven inte får dia på natten)? Jag kan inget om det här så det är intressant att höra, och kul att få lära sig en massa nya saker.
Ja precis, eftersom kalven går med henne större delen av dygnet kommer hon bara mjölkas en gång – om man skiljer kalven från kon mjölkar man två gånger. Och morgonen passar mina rutiner bäst. Men det hade ju kunnat vara när som helst på dygnet, bara det är samma varje dag 🙂