Babylyckan

Igår hade Ripa så ont hela dagen, jag ver verkligen orolig för henne. Det hände ingenting, hon hade inga riktiga värkar, bara låg på olika ställen och hade ont och var medtagen. Jag blev mer och mer säker på att något var fel, började ringa grannar och veterinärer. Det är så svårt när man inte har någon erfarenhet eller någon riktig magkänsla att luta sig emot! Alla säger olika och till slut får man bara välja en att lyssna på.

Jag tror att anledningen till att jag var så skärrad var att Sirpas andra lamm dog dagen innan – alla har sagt till mig att den troligen dog i magen och att jag inte kunde göra något, men såklart funderar jag på om den hade klarat sig om jag hade försökt plocka ut den tidigare. Därför kändes det fel att bara avvakta när Ripa var så dålig.

Men det gjorde vi – och vid sju började hon äntligen krysta! En ensam klöve åkte ut och in en lång stund, och till slut gick jag in och kände i alla fall om allt stod rätt till. Jag kände ett litet huvud (och tänderna – letade efter dem för att vara säker på att det verkligen var ett huvud), fick fram båda klövarna och nosen och så fick hon krysta lite till. Men det hände ingenting, lammet var jättestort, så till slut fick jag hjälpa till och dra!

Ut kom det sötaste jävla lamm jag sett i mitt liv – såklart en bagge till – han frustade och skakade på sig och började omedelbart kravla omkring och bräka, innan han var ur fosterhinnorna ens.

Lättnaden och glädjen över hans lyckade entré var enorm!

Ripa har nästan ingen mjölk, så lille vännen har fått råmjölk som vi mjölkade från Annika tidigare, och idag har jag gett honom lite tillägg i flaska.

Så här är våra tre underverk hittils; överst Annikas lilla Håkan, sedan Ripas lille som kom igår kväll, och nederst Trunks (Sixten valde det märkliga namnet, det är en karaktär i Dragon ball som han tyckte lammet liknade).

DSC01723 DSC01718 DSC01693

Idag pausar vi lammandet – tror (hoppas) att Lilla My och Felicia väntar några dagar – och jag är i huset och kommer ikapp med tvätt och städ och jobb som försummats de senaste dagarna.

Livet va! Mirakel osv.

3 thoughts on “Babylyckan

  1. Åh, vilken otrolig upplevelse det måste ha varit! Låter som att ni har hur mycket rutin som helst och inte alls nybörjare 🙂

Lämna ett svar till Torkel Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *