Jag har aldrig jobbångest på söndagkvällen. Det är sant! Ibland har jag ångest över jobbet, rent allmänt sådär. Men det är inte alls relaterat till att ”gå till jobbet” eller vad man ska kalla det – eftersom jag oftast inte gör det.
Idag, en vanlig måndagsmorgon:
Klockan ringer strax före sju. Jonathan går upp och sätter på kaffe. Jag ligger kvar några minuter, inte för att jag är trött direkt utan bara för att jag kan, för att jag inte ska hetsa iväg nånstans. Solen skiner in genom lilla fönstret som inte har någon rullgardin. Igår kväll var det kallt, så vi stängde stora fönstret för första gången sen i våras.
Sen går jag upp och hjälper till med ungarna. När Jonathan och barnen sticker går jag varvet och kollar så att katterna och hönsen har mat och vatten. Solen skiner idag, men man känner att hösten är på g, det är liksom svalt även om temperaturen inte är låg. Värmen är tunn, på nåt sätt. Dagg i gräset. Kycklingarna piper.
Jag plockar lite bigarråer, har sett att skatorna är på dem nu. Sen eldar jag i vedpannan och hänger lite tvätt. Och tänker på att jag snart har en liten hundvalp med mig när jag går den här rundan!
Sen gör jag frukost och sätter mig för att jobba. Tänker på att jag är så himla nöjd med det här livet – jag är helt uppenbart inte en äventyrare eller någon som gillar att pusha mig själv till olika slags gränser. Och så tänker jag på min kompis Sofia som är i Tanzania och just idag ska göra flera intervjuer med kvinnor som blivit utsatta för könsstympning – så fruktansvärt coolt och viktigt. Och lååångt långt borta.
PS. När jag gick ut till hönsen blev jag attackerad av en rovfågel! På riktigt! Den kom flygande bakifrån och snuddade vid mitt hår, och så satte den sig på taket till kycklingarnas bur. Vi tittade på varandra i någon sekund, och så flög den. Jag vet inte vad det var för sort, den var liten, men definitivt en rovfågel! Var det inte en kråka, frågade Jonathan när jag upphetsat berättade om händelsen. BAH!
Så fint att få bli omnämnd i en av mina absoluta favoritbloggar :). Du pushar dig visst och gillar visst utmaningar – vi har bara olika sätt att göra det på! Att köpa en gård på landet och lägga om livet helt, skulle inte det vara en rätt rejäl utmaning för en söderböna?!
Haha, ja det har du förstås rätt i! Och visst är det äventyrligt – tänk bara på rovfågelsattacken!
Ja, jag har inte blivit attackerad av ett enda djur på min resa, så Ekeby är helt enkelt farligare än Tanzania, nu är det fastslaget. Livin’ on the edge.
Jag har också fått enormt många myggbett sen jag flyttade hit. Bränt mig på brännässlor. Katten har satt klorna i mig ett par gånger. Hönsen pickar mig i hälarna då och då. It’s a jungle out here.