Fyra månader senare

När jag skrev sist hade vi just börjat julpynta, och nu är tranorna här och lammen kommer snart.

Jag vet inte om det är någon idé att försöka sammanfatta fyra månader, men vi kan ju säga att vintern har varit lång, bara.

Två roliga saker har hänt i alla fall: vi har fått ett till familjehemsbarn – nu bor nioåriga Ellen med oss. Morris har flyttat så storleken på familjen är egentligen oförändrad. Och så har vi fått Stina, som syns på bilden här. Hon är grannens Jack Russell som behövde omplaceras – jag har sagt i flera år att jag vill ha henne, och nu FICK jag henne! Vilken lycka! Hon är fyra år, men alla frågar om hon är en valp för hon är så näpen och så sprallig. Hon och Bodil trivs jättebra ihop, de leker och gosar och ibland bråkar de.

Men nu blickar vi framåt! Det mesta är i uppstartsfas just nu. Lamning och kalvning och odling. Jag ser över stängslen i hagarna och går igenom lamningslådan och kompletterar med det som behövs. Första möjliga lamning är idag, men min bedömning är att det ändå dröjer två veckor till eller så. Vi har lite sämre foder i år så jag tänkte göra en grupp flasklamm av alla trillingar för att avlasta mammorna lite. Kommer att bli arbetsamt, men mysigt!

Kalvningen blir i april/maj. Flora borde kalva i mitten på april och Frida i månadsskiftet april/maj. Men det kan bli senare också. De är inte så stora än tycker jag, och juvren är fortfarande små. Samtidigt är ju fjällnära kor pyttesmå, och kvigornas juver brukar vara mindre än kossornas. Jag och Ines har börjat ta in Frida och Flora till mjölkningsplatserna, vi ryktar dem och tvättar dem och vänjer dem vid att vi tar på juvret. De gillar verkligen att bli ompysslade – men vi får se vad som händer när vi börjar dra i spenarna sen! Jag längtar efter mjölken, och jag har fått en ystningskurs i födelsedagspresent, så nu ska jag förhoppningsvis lyckas bättre med osten!

I år känner jag väldigt starkt att vi borde satsa på självhushållningen. Jag tror inte på någon apokalyps (som Jonathan gör), men man kan ju vara rätt säker på att priserna kommer att fortsätta stiga eller ligga kvar på höga nivåer på grund av kriget och inflationen och corona. Vi ska installera solceller – äntligen! – och jag tänkte satsa mer på lagring och konservering av frukt, bär, grönsaker och rotsaker. Så har vi kött och ägg förstås, och mjölk.

Idag är det fredag och mulet ute för första gången på länge. Jag ska städa och göra lite bokföring, och sen ska jag laga lammfärsbiffar med fetaost och öppna en flaska vin. Ikväll är det fredagsmys, jag och Ines ska kolla på Unga kvinnor.

Hoppas ni mår bra, och att någon läser detta trots fyra månaders bloggtystnad. Ta hand om er, och just det, glöm inte att blåsipporna kommer nu fast det är krig. Den stora världen är så fruktasvärd, men den pyttelilla, här hos oss på Lilla Ekens gård, är ändå fin.