Jag älskar att ha barnen med i köket. De är så glada när de får hjälpa till och det är så fint när vi gör saker tillsammans. Det blir lite kladdigt men det gör absolut ingenting, de måste ju få pröva.
Skoja! Jag hatar verkligen när de ska vara med och baka. På riktigt. De är ju jättedåliga på att måtta, vispa, pricka bunken, forma lika stora bullar, pensla över hella bullen, strö på pärlsocker… Ja, allt helt enkelt.
Jag vill gärna vara en sån förälder som gillar att ha barnen med i köket – och jag minns hur sårad jag själv var när jag var liten och det enda jag fick göra i pappas kök var att riva parmesanost. Men jag står inte ut! Jag blir fort irriterad och försöker städa samtidigt som vi bakar för det blir så geggigt, och så slutar det nästan altid med att jag rycker slickepotten ur händerna på dem och räddar upp situationen.
Men nu var det faktiskt Sixtens matteläxa att baka något för att använda olika måttenheter, så jag bet ihop och lät barnen kladda. Jag skällde knappt på dem alls och rulltårtan blev riktigt god!
Bra läxa! Jag bakar ju inte, men när det gäller matlagning tycker jag att det är roligt att ha hjälp av barnen efter att jag har röjt och förberett och före det blir för många moment som kräver uppmärksamhet, så kanske ett fönster på cirka två och halv minut i en normal matlagningsprocess? Om jag någonsin har varit med om att barnen hjälper till enbart under detta fönster? Nej.