Sixten är på kalas i Norrtälje, och jag har satt mig på ett fik för att skriva klart en text jag inte hunnit med idag. 
Och så lyssnar jag på julmusik – det är okej nu tycker jag när det ju i princip är november.
Men mest tänker jag på grisarna nu! De bökar runt i fårens gamla djupströbädd (som vi inte mockat ut än) och tycker den är supersmaskig. Igår kväll när vi var nere hade de lagt sig i en stor hög och bökat ner trynena i bädden. Det såg mysigt ut!
Grisarna har inte haft det så bra, men redan i morse hade vissa raka knorrar börjat rulla upp sig, och snart har de det lyckligaste grislivet grisar kan ha!
Jag gillar att grisar är så ohämmat grisiga – de smaskar och ger sig hän, njuter av geggamoja och snusk. Så befriande på något sätt!
Att gå morgonrundan och kvällsrundan hos djuren har nu blivit ett ganska stort projekt. Till hönsen och kolla statusen på mat och vatten, ta in ägg. Till grisarna med mat och vatten. Till tacklammen och fylla på hö och vatten, och till tackorna och göra detsamma. Mysigt! När det inte är dåligt väder i alla fall.
Hur som helst, nu kommer jag att jobba i Stockholm i två dagar – jag längtar till torsdag när grannarnas grisar har åkt och jag kan bekanta mig med de som är våra! Längtar också efter att släppa ut dem i hagen så de får börja böka innan marken fryser.
Och så längtar jag efter kultingarna 🙂
Hejhej, jag följer med!
Vi körde hem de flesta till oss – några ska vidare till grannar men mellanlandar i vårt stall så länge. Vi ska behålla en gylta som är dräktig och två eller tre smågrisar – vet inte exakt hur det blev, just nu står elva damer där nere i alla fall.
Och när vi kom hem kom grannen med älgkött – nu känns det som att vi aldrig mer kommer köpa kött i butiken!
Nu ska vi gå ner och ge dem kvällsmat och sätta oss hos dem en stund och bekanta oss. De är så gulliga 🙂
Tror jag ska köpa krukor och sätta mina amaryllislökar ikväll.
Och imorgon sätter jag upp julbelysningen ute. Finns ju ingen anledning att vänta med det, när det ändå är så mörkt och trist. Eller hur? Jag låter gärna belysningen sitta kvar en bit in i februari för att maxa myset. Det är ju inte precis så att mörkret är över för att julen är det.
Okej, julbaket får vänta lite.
Förra året krävde min coola lilla rebell att få vara stjärngosse i luciatåget, och efter mycket tjat gav den konservativa läraren med sig. Här ser ni segrarens leende! Obligatoriskt att sova med flätor natten till lucia.
Och vi kom iväg. Det gick bra att köra.
Och eftersom Jonathan är bra på att backa gick det hur smidigt som helst att ställa in balen i vår hembyggda rundbalshäck.
Nämen titta vad vackert det är nu med alla höstlöv! Om två veckor är träden kala och marken består av brun sörja. Men idag njuter vi! Och ser ni stättan där borta?
Hej Vera, först fram som alltid!
Skrotnisse hittade en spjälsäng på logen och byggde ett skydd för flädern så fåren inte äter upp den.
Härinne har han byggt två fina foderbord av sargen från hockeyrinken i barnens förra skola, som vi var med och rev (inte skolan då utan hockeyrinken). Väldigt genuint, lantligt och romantiskt!
Kom in fåren! De verkar trivas här, ströbädden var full av sovgropar. Ska bli mysigt att gå in hit och gosa med dem när det regnar ute.
PRICK NU är hösten som vackrast, skynda njut!
