Köket före/efter

Köket fixade jag redan förra vintern, men inte förrän nu har vi hittat rätt kökssoffa. Nu känns köket klart! Egentligen är ju golvet kvar att fixa, men konstigt nog stör jag mig knappt alls på den bubbliga plastmattan som numera även har färgfläckar eftersom jag inte brydde mig om att skydda den när jag målade. Jaja, nu tittar vi på köket!

Jag kom på i sista sekund att jag skulle ta före-bilder, därav stöket, öppen ugn och bortslitna luckor. Generellt kan sägas om det gamla köket att det funkade, men det var slitet och tråkigt.

Vårt nya kök är lika opraktiskt, men ombonat och vackert! Jag har målat alla köksskåp, skafferiet och bröstpanelen (och den skumma sponten på väggen bakom diskbänken och spisen) i en grön nyans som färgaffären hjälpte mig att ta fram, färgen finns i tapeten som syns snart…

Här ser vi den gamla lösningen med kylskåp och ett högskåp som skafferi. Drömmen var förstås ett riktigt hörnskafferi, så det byggde Jonathan, kolla bara vad snyggt:

Inspirerad av Karin och Carl Larssons färgglada hem har jag målat snickerier och fönsterfoder i en mörkgrön färg, vitt är för fegisar!

Den här tapeten har jag drömt om i många år. Pga att den var så svindyr hade vi inte råd att göra golvet sen, men det var det värt! Njuter verkligen av den, den står för 90 procent (eller 80 i alla fall) av mysfaktorn i köket.

Här har vi kökssoffan! Är så glad för den! Äkta shoppinglycka. 450 spänn kostade den på Pingstkyrkans loppis. Den är i lackad furu och säkert från 70-talet, ser ut att ha stått på nåt fritids med tanke på repor och fläckar. Jag skulle kunna slipa den och måla den med linoljefärg i en vacker nyans, men jag känner på mig att det inte kommer att hända. Mer min stil att slänga på några fårfällar, kuddar och filtar och bli skitnöjd.

Redahyllan som vi fått av svärmor är vårt shabby chicaste föremål. Men jag tycker det är så fint med den avskavda färgen ändå.

Kolla va, som ett dockskåp! More is more är mitt motto när det gäller inredning. Mitt kök är shakerkökets antites.

Det här soffhörnet har redan blivit min favoritarbetsplats. Sitter där i detta nu med tända ljus i fönstret. Jonathan brukar ligga på sofflocket när jag lagar mat, jag ligger här när han diskar.

Tapeten! Det är William Morris Golden lily i färgen green/red.
Undrar för övrigt vad som felas mina palettblad? Ger dem allt de ska ha men de vill ha något mer (eller mindre)?

Den här väggen hade jag ingen före-bild på. Här har jag satt upp äggskåpet (ett badrumsskåp med hål i hyllplanen så vi kan ställa ägg där), som knappt används eftersom våra nio hönor just nu ger oss ett ägg om dagen…

Och här har vi kylen och frysen, i lilla hallen utanför Sixtens rum.

Ja det var det hela! Är fortfarande så otroligt glad över köket, ett litet lyckopirr varje dag!

Hejdå Mållan

Idag slaktade vi Mållan.

Hon hade en hemsk juverbakterie som låg och lurade, som vi inte lyckades bli av med trots flera behandlignar. Jag ville inte att kvigorna ska smittas av bakterien, och dessutom vet man aldrig när Mållan kan bli sjuk av den, så det var slakt som gällde så snart Runar var stor nog att klara sig utan henne.

Slaktaren kom till gården imorse, Mållan klev ut på gårdsplan och fram till en hink med kross, sen var det slut. Hon dog bokstavligen med huvudet i en hink med kross. Hennes liv kunde inte ha slutat på ett bättre sätt.

Det känns också bra att hennes sista år blev fint på alla sätt. Förra hösten var jobbig när hon var sjuk av juverbakterien och vi var tvugna att ge henne sprutor som hon var paniskt rädd för. Men sen fick hon en fin dräktighet, en enkel kalvning och en härlig tid med sin kalv. Jag fick också mjölka ordentligt i flera månader.

Det är inte kul att slakta sina djur, och det ska det inte vara. Jag gruvar mig alltid inför själva slakten, men så fort skottet gått av så slappnar jag av. Nu är det klart!

Julmys med popupbutik 4 december

Äntligen kan vi ha julmys igen! Den 4 december mellan 12 och 15 kör vi öppen gård med korvgrillning, klappning av alla djur, fika i magasinet och honung, lammskinn och köttlådor till salu! Mer info kommer efterhand i evenemanget på facebook, OSA gärna där om du kommer!

Såhär fint fika hade vi förra gången, dvs i december 2019.

Vad mysigt det ska bli! Så härligt att kunna ses igen!

Och för resten, jag har lagt upp bilder på alla lammskinn vi har till salu just nu, kolla här!

Från det ena till det andra

Så här är vårt liv: man vaknar och tror att man ska göra en sak, men något händer så man måste göra något helt annat. Vi skulle laga ladutaket (igen!!!!) idag, men det regnade lite och dessutom hade Morris, som skulle hjälpa till, inte lyckats ta sig hem från stan. Tackorna hade slut på bete och rymde in i Jonathans poppelodling, så vi fixade det gamla stängslet (fåren gick där för några år sen) och låter dem beta lite till innan det blir flytt till vinterhagen och höutfodring.

Hur som helst! Jag undrar vad ni vill att jag ska göra youtubefilmer om! Vad är ni sugna på att se?

Noll knop gjorda

Jag har opererat knät och är ordinerad vila. Det är helt sjukt! Jag ska alltså ligga i min säng och inte göra någonting? Jag är väldigt frustrerad, känner mig överflödig, får dåligt samvete för att Jonathan mjölkar och sköter allt utöver sitt vanliga jobb medan jag ligger och latar mig. Till på köpet har jag inte ens ont i knät, så det känns verkligen olagligt att ligga här.

Jag borde göra bokföringen, fylla i stalljournalerna, göra en planering för hösten, blogga och klippa några filmer. Men så råkade jag börja titta på Downton Abbey…

Idag ska jag i alla fall plugga med Ines som har hemstudier, och så ska jag klippa en film om när vi gör ost! Imorgon ska jag mjölka för första gången på en vecka.

Lättnaden

PHU! Nu har jag slagit andraskörden äntligen, typ en månad senare än jag önskat. Först gjorde torkan att återväxten inte kom igång efter förstaskörden, sen började det regna… Men nu ligger skörden och torkar lite innan en kille kommer imorgon och pressar och plastar. Otroligt skön känsla att ha vinterfodret fixat! Och jag är faen stolt över att jag fixade det; mecka med traktorn, köra traktorn, manövrera den stora svinläskiga slåtterkrossen. Jag har ju aldrig någonsin meckat eller handskats med maskiner förr.

En annan stor lättnad var att alla djur återfanns på rätt ställen i morse när jag och Bodil och katten Dus gick på inspektionsrunda. Den här sommaren har alla rymt i omgångar:

Griskultingarna gick ut och härjade i sommarhagen (och på lite andra platser ehe) varje dag under en period, torkan gjorde jordningen av elen så dålig att de knappt kände nåt när de hoppade ut mellan trådarna. Vi gjorde allt vi kunde; satte fler trådar, bytte till ett kraftigare aggregat, men inget hjälpte. Till slut blev de så stora att de inte kunde komma ut lika lätt, och regnet gjorde elen bättre, då slutade de rymma, bara sådär.

Vår tjur Hoppe rymde från grannens hage där han gick, han hoppade över fårnät och eltrådar och sprang en kilometer till en kohage med brunstande kvigor! Vi hämtade hem honom med hjälp av favoritkossan Linda – vi ledde dit henne helt enkelt, och då följde han med oss hem till vår bagghage. Sen bröt han sig igenom ett staket, simmade/vadade över ett krondike och gick in genom grannens staket för att träffa en brunstande ko… Vi ledde hem honom igen, och nu går han i sommarhagen med Frida och Flora och Linda och verkar äntligen nöjd. Alla kor i byn är ju redan betäckta så nu kan han koppla av, hehe.

Lammen rymde flera gånger från bagghagen till grannens hästhage, och två lamm hittades efter flera dagar på rymmen på en annan grannes åker. Vi flyttade lammen till sommarhagen, satte fler trådar och förbättrade elen, men de fortsatte att rymma. Igår identifierade vi initiativtagarna och stallade in dem. Och idag har ingen rymt! PEPPAR PEPPAR!

Och förlåt för den här sommaren, alla grannar!

Idag känner jag mig som Dus i filtkorgen, men jag har inte tid att slappa. Jag ska städa och baka och göra fil och yoghurt, plocka svamp och äpplen och klippa en film om kalvningen och mjölkningen. HEJDÅ!