Jag har startat en youtubekanal för Lilla Ekens gård, kul va! Tanken var att jag och min kompis/granne Karin skulle köra tillsammans, det är därför hon är med i början och så, men hon insåg att hon inte skulle ha tid så jag kör vidare själv.
Min första film är ingen masterpiece kanske, men jag har aldrig klippt film förut i hela mitt liv, och allt är inspelat med mobilkamera utan extra mikrofoner etc. Men det var kul! Filmen handlar om en av alla jobbiga lamningar vi hade det här året. Nästa film blir om grisningen/smågrisarna tänker jag!
Kolla här på filmen, och glöm inte att gilla, kommentera, prenumerera, sånt som är viktigt.
En rättså hemsk sak har hänt med Peggys kultingar.
När vi skulle kastrera galtarna upptäckte vi att deras svansar var blodiga och liksom ”ringbarkade” längt inne mot rumpan. Vi antar att en kulting kommit på att syskonens knorrar var goda att gnaga på. Det är ett stressbeteende hos grisar att bita varandra i knorren, men våra kultingar har ju ett bra och stressfritt liv. Enligt en grisveterinär vi hade kontakt med så kan det hända att en kulting börjar bita såhär utan anledning.
Vi smetade tjära på såren för att hindra flugor och bakterier, och kanske skulle det smaka illa för svansbitaren. Men svansarna hade redan dött, och en efter en har de nu fallit av! Två kultingar har svansarna kvar, antagligen svansbitaren och en med äcklig svans? Eller så var den bättre på att försvara sig mot bitaren.
Jag älskar verkligen min traktor. Jag älskar att köra den, och vi har så stor glädje av den. Under vintern har vi sluppit släpa hö som vi gjort alla tidigare år, och i sommar ska vi bärga hö själva för första gången. Traktorn är vägen framåt för vårt fortsatta liv på gården!
Men jag är en idiot när det kommer till att läsa (eller bara ta emot, generellt) instruktioner och jag vet absolut inget om motorer. En väldigt dålig egenskap hos mig är att jag har så dåligt tålamod med att lära mig nya saker. Jag minns första gången skolan var svår för mig – låg- och mellanstadiet flöt på friktionsfritt med hyfsat resultat utan att jag någonsin behövde anstränga mig för att allt var så lätt, men under min första fysiklektion i högstadiet fick jag en chock; jag förstod inte! Det var svårt! Jag sket därför i fysiken och hade tvåa i betyg genom hela skolgången. Men jag kan ju inte skita i att lära mig min traktor! Jag måste kunna mecka med den, jag måste veta hur jag ska ta hand om den och köra den för att den ska hålla och må bra.
Då och då plockar jag fram traktorboken från lantbruksskolan som jag fått låna av en granne. Jag tittar på diagram, ritningar och tabeller och läser konstiga förkortningar. Newton, trigonometri, Pythagoras sats (fniss, snuskskämt). Min hjärna kan inte processa. Men den sken upp den såg bilden ovan; äntligen en symbol som jag känner igen! Människor på en gungbräda! Förstod du vad den betyder då, frågade Jonathan. Nej, det gjorde jag väl kanske inte…
När det är nåt med traktorn tar jag bilder som den ovan och frågar i en traktorgrupp jag är med i på facebook (här gällde frågan om slang A, som jag rivit ut när jag rafsade runt, skulle sitta i fäste B. Svar: ja). Där är 90 % män och alla är så förtjusta över att en tjej vill mecka med sin traktor, de är verkligen hjälpsamma och uppmuntrande. Men liksom de kan ju inte lära mig allt!
Vet inte vad jag ska göra med det här. Kanske schemalägga studietid? Alltså det har ju inte med intelligens att göra, jag är inte dummare än den genomsnittlige lantbrukaren. Det är något slags motstånd som jag måste komma över.
Min dröm är att kunna tanka ner information direkt till hjärnan, och sen bara uppdatera med varje ny programuppdatering. Jag önskar att jag var en robot helt enkelt.
I januari bevittnade jag betäckningen av Pia och räknade ut att hon skulle grisa den femte maj. Det är idag!
Såhär skrev jag:
Mmm tänk vad härligt livet är den femte maj va! Sol, fågelkvitter, spirande grönska och så gullegriskultingar på det.
Ja och idag blåser det som fan så det visslar och knakar i hela huset, regnet piskar rutan och det är kanske fyra grader ute.
Men Pia är punktlig! Idag har hon börjat bädda i huset där hon ska grisa. När jag kom för att titta till henne hade hon gjort vad hon kunde för att höja mysfaktorn med det hon hade att tillgå; vattenbaljan och en pinne.
Här plockar hon upp en fin sten som hon tänker kan vara användbar.
Jag hämtade ett lass gammalt hö och slängde in lite fina pinnar, och hon började jobba direkt. Tvivlar inte en sekund på att hennes kultingar kommer få ett varmt härligt bo därinne.
Nu är det bara att vänta och hålla tummarna för att allt går bra för fina lilla Pia! Blir alltid rörd när djuren blir mammor för första gången.
Ps. När jag kom tillbaka några timmar senare hade hon burit in allt hö och lagt i en stor hög. Överst hade hon ställt vattenbaljan. Jag ville ge henne vatten, så jag pekade på baljan och frågade om jag fick ta den. Hon tittade på mig, sen tog hon baljan i munnen och flyttade in den längst in i huset så jag inte nådde den! Hon fick behålla den, jag gav henne vatten i en hink istället.
Igår när vi eldade majbrasa smög Peggy iväg till sin i lönndom byggda koja i bortre änden av hagen för att grisa. Vi utgick ifrån att hon skulle bädda i ett av de mysigt inredda husen och grisa där, men hon tyckte nog att det var för mycket spring.
Suggor grisar för sig själva, lägger man sig i stressar man dem. Och oftast klara de det alldeles utmärkt själva, men man har ju hört skräckhistorier om grisar som ätit upp sina kultingar eller legat ihjäl hela bunten. Vi hörde hur kultingarna skrek däruppe i skogen, men vi kunde inte göra något. Jag föreställde mig att varenda en blev ihjälklämd, men i morse fanns där åtta levande sötnosar! Titta vad fina de är!!!
Lilla vän!!!
Olyckligtvis byggde Peggy kultingarnas lilla bo mitt i en myrstack. Hon är ju tjockhudad och blir säkert inte biten av myror, hon tyckte nog bara det var en mjuk och fin plats, lätt att fluffa till och böka om så det blev bekvämt. Men kanske att kultingarna blir bitna? Hur som helst vill vi hellre ha dem hemma i stian där vi har uppsikt över dem och det är lättare att ge mat och vatten, så ikväll flyttar vi hem hela familjen.
