Nej nej, jag vet att det absolut inte är vår än, men jag kan ju inte låta bli att få lite pirr när solen skiner, snön smälter och fåglarna kvittrar.
På lunchpromenaden med hunden la jag mig på backen och tittade upp (alltid när jag kommer till en viss plats på promenaden – en mjuk slänt – får jag impulsen att bara lägga mig ner och glo på himlen). Telefonen dog mitt i lunchekot, så där låg jag och lyssnade på naturen. Snart börjar det lukta så gott av våt varm jord i skogen. Hurra!
Åh vad härligt det låter! Det har inte varit riktig vinter här i särskilt många dagar så det känns så overkligt att det fortfarande kan smälla till och bli jättekallt.