Kategorier
Livet

Jag skulle bli en nöjd hemmafru

Skärmavbild 2015-06-16 kl. 08.51.24

På riktigt tror jag att jag skulle kunna leva som hemmafru och vara nöjd med det. Jag skulle gå långpromenad med hunden mitt på dagen (för såklart skulle vi ha en hund), hinna med att fixa allt i huset och trädgården som jag vill fixa, laga god mat som jag egentligen tycker är kul men sällan hinner, läsa romaner såklart, hämta barnen tidigt, njuta av livet och hinna tänka efter nån jävla gång, lukta på blommorna och inte bara dundra på…

Men bekräftelsen man får när man är bra på sitt jobb?

Jag har inget behov av att göra karriär. Jag har verkligen inte det. Jag vill inte ha ett tråkigt jobb (och det har jag inte heller, det mesta jag jobbar med är faktiskt kul), men jag vill absolut inte ha ett prestigejobb, det skulle bara ge mig ångest.

Men du kommer bli understimulerad!

Njä, jag tror att jag skulle kunna underhålla mig på egen hand – jag gillar att läsa böcker och jag hänger med hyggligt i samhällsdebatten, och så har jag intressanta samtal med mina vänner. Det räcker nog. Dessutom skulle jag äntligen få ro att skriva den där romanen eller vad det nu blir. Och att resa såklart!

Men du kommer inte känna dig nyttig och behövd?

Jag föreställer mig att jag skulle klara mig utan det. Förutom att jag såklart är behövd av människor runtomkring mig, jag ingår ju ändå i ett sammanhang med min familj eller mina vänner. Men att liksom göra någon större nytta? Jag kanske skulle engagera mig i den lokala Röda korset-föreningen med de andra tanterna, det skulle jag ju ha tid med, istället för att bara skänka pengar och slänga Amnesty press direkt i pappersinsamlingen som jag gör nu. Eller bli fadderfamilj eller vad det heter till ett ensamkommande flyktingbarn, det har vi pratat om men fattar inte hur vi skulle få tid till det.

Du kommer bli isolerad!

Äsch, jag jobbar ju redan hemma för det mesta. Jag skulle ha mer tid och ork att umgås med mina vänner om jag inte behövde jobba.

Men du skulle ju typ vara livegen och ägas av din man som försörjer dig och inte få några pensionspoäng?

Ja. Jag måste såklart vinna på triss först. Men det är ju bara en tidsfråga. (Min pension hänger redan på trissvinsten.)

 

4 svar på ”Jag skulle bli en nöjd hemmafru”

Hittat till din blogg via Maria Österåkers och gillart! Härligt språk och trevlig atmosfär, jag kommer tillbaka!!

SOM jag känner igen mig i allt du skriver om hemmafruskapet och även jag väntar på den där trissvinsten. Då ska jag svassa omkring i mina snygga klänningar, barfota i trädgården och självklart ska det skrivas romaner!! Tills dess försöker jag intala mig själv att det finns en högre mening med att jag ska slita som jag gör… puh!

Bäst vi sätter fart och skrapar nudå! =)

Ha det gott!

Hahaha! Den där trissvinsten ja… Fast den lär ju aldrig komma eftersom jag aldrig någonsin köper lotter…
Jag tror inte heller att jag skulle bli rastlös eller understimulerad. Jag är rätt bra på att stimulera mig själv. Det finns ju så mycket att lära sig. Det finns bibliotek och det finns internet! Det är ju massor av saker som jag vill lära mig men som jag inte har tid till för att jag jobbar. Och så går det ju alltid att gå nån kurs.
Kul att hitta hit! Jag kommer tillbaka. Jag drömmer också om höns och ett hus på landet just nu 🙂

Nej, jag köper nästan aldrig lotter heller, haha! Men ändå räknar jag med att jag kommer att vinna en dag. Märkligt.

Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *