Det är ju ändå märkligt – även om jag såklart alltid vetat det så har jag liksom inte funderat över det förrän nu när jag började odla – hur de här små fröna…
… är programmerade att utvecklas till något helt annat. Till exempel basilika. Jag bara stoppar ner dem i jorden, häller på lite vatten, och så gör de om sig till basilikaplantor! Helt galet. Sånt man tar för givet tills man börjar fundera över det. (Eller jag i alla fall.)
Vi har alltså börjat förodla en del – så himla spännande faktiskt. Jag började genast vanka otåligt förbi lådorna med jord, och det stod inte på förrän det började sticka upp grejer:
Rucola till exempel…
och picklesgurka. Men jag ropar inte hej – det är så mycket som måste klaffa innan dessa små vänner ligger på våra fat!
One thought on “Livets mirakel och allt det där”