Igår kläcktes åtta små kycklingar! Fem gula och tre svarta och så otroligt otroligt söta. Jag hade nästan glömt att Lillsvans låg och ruvade. Hon verkar vara en duktig mamma, har ruvat så fint – största kullen hittills, bara tre ägg som inte kläcktes – och hon verkar ta väl hand om sina små.
Idag har vi kört på med trädgårdslanden. Jonathan har stängslat (för att hålla hönsen borta från godsakerna) och byggt bågar till kållandet, och jag har kört hästskit och flisat. Ines har lärt Bodil kommandot ”hopp”.
Jag gick ut igen och jobbade vidare när Jonathan la barnen. Vädret blev sämre och sämre tills det ösregnade och blåste 20 sekundmeter och jag sprang runt som en idiot och jagade små kartongsnuttar som skulle täcka marken under trädgårdslanden. Har lagt ut stenar och spadar och allt möjligt nu för att kartongen ska ligga kvar, men det känns ju högst osäkert ändå.
När jag gick in var jag helt dyngsur och lerig från topp till tå, och så otroligt tacksam över att få kliva in i ett torrt och varmt hus, hälla upp ett glas vin och ta ett bad. Nu sitter jag i köket och hör vinden vina, regnet piska, en fluga som surrar någonstans. Från gästrummet hörs dunkandet från symaskinen och brottsycken av Jonathans babbel om higgspartiklar och möjligheten till ett helt parallellt universum som inte interagerar eller reagerar med vårt eller hur det var. En fin dag!