Den sista semesterveckan ägnar vi åt att stängsla fårens vinterhage. Det är en gammal hästhage som totalt har växt igen under sommaren (vi slog där i höstas, men en sommar räcker för att det ska bli en och en halv meter högt gräs, brännässlor, tistlar och sly).
Jag ägnar mycket tid ägnas åt att krypa runt på alla fyra och rota fram gammalt elstängsel som blivit överväxt. Ofta blir jag lite förvånad när jag stöter på en stor sten eller upptäcker en träddunge bakom vagnslidret som jag inte lagt märke till tidigare.
Men idag tänkte jag på att det är en process som pågår just nu; bit för bit intar vi vår mark, omformar den till det vi vill ha den till, lär känna varje sten och varje träd. Om tio år kommer vi veta exakt var det växer smultron eller svamp, var snödropparna kommer först om våren eller var det står en perfekt julgran.