Såhär såg det ut när jag tittade ut genom köksfönstret imorse. Ojojoj, det slutar inte vräka ner. Vilken snövinter! Allt är extremt tungjobbat nu, när man pulsar till knäna vart man än ska, släpandes på vatten, hö, grismat, kobajs… Men det är fantastiskt vackert och mysigt, och jag mår så mycket bättre den här vintern än den förra jämngrå geggamojavintern.
Vi tänkte att vi kunde använda traktorn för att snöröja lite. Vi har inget plogblad tyvärr, men en liten skopa! Så vi bytte ut balgripen mot skopan (det tog en halvtimme och vi blev osams men sen gick det bra och då blev vi sams, haha) och började stöka runt.
Det gick ganska bra. Inte jättebra, men ganska. Vi har nog inte tekniken riktigt, men det blev i alla fall väldigt mycket bättre! Och det var väldigt roligt. Jag älskar att köra traktorn. Jonathan har fortfarande ångest varje gång för att han tror att något ska gå sönder, men jag tycker bara det är kul, för jag tror ju aldrig att något ska gå sönder.
Men sen blev sikten allt sämre pga det extrema snöandet (och vindrutetorkaren funkar inte, eller jag vet i alla fall inte hur man sätter igång den)…
Och vad gör man när snön vräker ner och man är mitt i oxveckorna? Man går in och fyller på i kaminen, tänder några ljus och äter en semla.
😂 härligt att du bjuder på dig själv!