Kategorier
Döden Får Livet

Två bagglamm på kvinnodagen!

Jösses vilken dag! I morse när jag gick ner till fåren märkte jag att Sirpas förlossning satt igång! Enligt våra beräkningar skulle det vara elva dagar kvar. Men hon gick oroligt runt och krafsade och det var liksom inget snack. Jag ringde grannen som obekymrat sa att jag skulle gå dit en gång i halvtimmen och kolla läget. Så jag gick ut och skottade snö, och tog med mig Sixten (som är hemma och är sjuk) tillbaka en stund senare. Då låg Sirpa på sidan och vrålade i krystvärkar! Lyckligtvis kom lammet rätt, jag såg ett par klövar och en liten nos sticka fram. Det tog tid och var jobbigt, så jag drog lite och hjälpte till och det kändes proffsigt.

DSC01663 Ut kom den här svartlurvige lille herren med en vit kalufs! Så söt och fin. Jag oroade mig för att han var blöt, för kall och inte reste sig tillräckligt snabbt eller började dia tillräckligt snabbt, men jag höll mig i bakgrunden och Sirpa var så duktig på att pyssla om honom och allt gick fint.

Lite senare födde Sirpa en till liten en, som var död när hen kom ut. Och medan jag var fullt upptagen av att forsla bort dödingen och försöka förstå om det var efterbörden som kom nu och såna saker, så började Annika bröla i boxen bredvid! Så Sirpa fick klara sig bäst hon kunde med sin efterbörd, och jag hastade över till Annika, som just höll på att föda fram en så otroligt söt liten pojke – kolla bara:

DSC01680 IMG_2669

Sorry för dåliga bilder, jag var inte superfokuserad. Annika, som är förstföderska, blev oerhört förvånad när hon såg det slemmiga byltet som kommit ur henne. Först vågade hon inte gå fram till honom ens, sen började hon ömsom slicka honom moderligt, ömsom stånga honom aggressivt. Helt crazy, jag fick hålla fast henne så att hon kunde slicka men inte stånga. Sen ville hon absolut inte låta honom dia, och han fattade absolut inte hur han skulle göra heller. Medan jag stod och höll fast Annika vinglade han runt och snuttade på mina kläder, på Annikas framben, ja lite här och där. Jag fick hålla fram honom och peta in spenen i hans mun. Men nu verkar det funka fint!

Jag har inte lämnat stallet på hela dagen, först när Jonathan kom hem strax före fyra kunde jag gå och kissa och ta en macka. Sen har vi pysslat och fixat hela kvällen, nu pausar vi lite och innan vi går och lägger oss ska vi gå ut igen och kolla läget, och mjölka ur Annika lite och ge till Sirpas lamm, för Annika har massor av mjölk men Sirpa har inte så mycket. Och så ställer vi klockan på tre och går ner och gör om proceduren i natt.

Tre tackor till ska lamma! Ripa har säkert två lamm eller fler, men Lilla My och Felicia har förhoppningsvis bara ett var. Och det vore verkligen artigt av dem att föda en i sänder. En lamning per dygn tycker jag låter rimligt, tack på förhand!

6 svar på ”Två bagglamm på kvinnodagen!”

Åh så spännande tider! Verkar tdigt med mars, jag hade fått för mig att de får senare. Men när jag tänker efter har jag ingen aning om vart jag fått det ifrån. Har väl hittat på själv…

Beror ju på när man betäcker tackorna 🙂
Vi hade inget val, var tvugna att ta hem baggen ett visst datum, och han kan ju inte gå själv, det är hemskt för får att vara utan flock. Så vi släppte honom med damerna, som tydligen brunstade vid blotta åsynen av den stilige Affe, för lammen kom som sagt mycket tidigare än vi trott!

Svara

Tack, nu känner jag mig lite klokare! Tänkte nog att de alltid brunstar vid samma tid, men så måste det ju såklart inte vara. Speciellt inte om man har en sådan som Affe.

Åååå! Livets mirakel 🙂 Så fina lamm och häftigt det måste varit att få vara med! (Sa asfaltsungen)
En kompis sa alltid att får var så dumma med sina lamm och aldrig klarade det själva. Var det sant?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *