Kategorier
Får

Fårklippning

Nu har fårklipparen Oskar varit här och skalat fåren. Man känner ju inte igen dem! De ser ut som helt andra varelser utan pälsen. Och de känner inte igen varandra heller utan började stångas och tjafsa direkt. Affe blev glad över alla ”nya” tackor och började genast försöka betäcka. Jösses alltså, de är inte smarta direkt. Men hemskt söta!

DSC01486 Annika står nyrakad och förvirrad i bakgrunden medan Lilla My blir klippt.

DSC01491 Lilla My. Så liten hon blev!

DSC01492 Här ligger Affe. Han ser verkligen skum ut utan päls.

DSC01496

Han fick behålla en liten skäggtofs. Och Felicia, längst till höger på bilden nedanför, fick behålla en polisong:

DSC01507

Det gula är ullfett, som tydligen börjar bildas såhär års och blir mer och mer framåt våren.

Sen var det Sirpas och Ripas tur:

DSC01498 DSC01501 IMG_2255

Här står Sirpa och tar emot kli på sin ullbefriade kropp! Det måste vara så skönt att bli av med all den där tunga tjocka ullen. Nu får de vara inne i stallet ett tag så de inte fryser, och så vi kan hålla koll på att de äter ordentligt. Alla såg fina ut i hullet sa Oskar, och det var skönt att höra. Suffolktackorna var inte för feta, och det är bra för då kan lamningen bli komplicerad eftersom lammen blir för stora. Svärdsjötackorna var tillräckligt feta, och det är bra för att om de är för spinkiga blir de svaga och ger ingen mjölk (de har troligen ändå för lite) och kanske repar de sig inte igen efter lamningen.

Ullen är otroligt skitig och tovig eftersom de inte blivit klippta på länge. Sirpas och Ripas ull ska vår granne Kristina isolera ett hus med. Men om vi klipper dem två gånger om året kommer vi att kunna använda Sirpas, Ripas och Affes ull – jag skulle vilja göra garn och sticka grejer.

Ett svar på ”Fårklippning”

Så häftigt med får! Här ska det nog bli alpacka-kaniner istället, för just ullen. Mer får man inte riktigt plats med i en villaträdgård 😉 Men har vänner som har kanin och spinner ullen som ska få lära mig mer. Än handspinner jag bara och det tar väldans tid (men kaniner producerar ju heller inte så mycket så det kanske funkar ändå). Och maken som bott 16 år på Gotland är inte så förtjust i får så även om jag haft platsen hade det funnits visst motstånd i hushållet 😉

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *