På fäbodvallen

I helgen åkte jag och Jonathan till Dalarna för att hämta hem Frida och Flora. Det var mysigt att åka iväg bara vi två, skönt att vila ögonen på en annan (väldigt vacker) miljö och att hinna prata ordentligt i bilen. Vi sov på vandrarhem och på kvällen drack vi te vid en sjö vid ett berg.

Alltså visst är detta bilden som sammanfattar sommaren 2020? Hemester med vildmarksliv.

Men kanske inte så jättemycket vildmark ändå? Hihi.

På morgonen åkte vi till fäbodallen där våra kalvar bodde för att vara med vid morgonmjölkningen. Det var en ljum och solig morgon och det var bedövande vackert. Alltså gärdsgård, så otroligt fint! Skulle vilja ha det överallt här hemma istället för de fula eltrådarna.

Hjortron, check! Omogna dock.

På fäboden finns ingen el, inget rinnande vatten. Men det enda de känner att de saknar är ett kylskåp sa kobonden, särskilt under rötmånaden.

Dags att mjölka! Här stod korna på rad och väntade. Jag fick mjölka den snällaste kossan, och det gick bra. Väldigt mysigt att luta huvudet mot kossans lena mage och andas in doften av varm mjölk. Det är inte riktigt såhär aslappnat när jag mjölkar Mållan – jag står på huk för att kunna kliva undan om det behövs, och håller alltid koll så hon inte sparkas.

Dags för korna att komma ut och gå upp i skogen.

Fjällnära kor är vana att gå på magert bete och leta ätbara växter. Här vandrar de stigen upp i skogen. Vi följde med upp och stannade sen till i en glänta.

Korna kom och ville bli kliade. De här korna var väldigt tama och keliga och lugna. Precis som Frida och Flora ska bli! Vi satt kvar och var tråkiga, efter en stund tröttnade korna och vandrade vidare utan oss. Vid sextiden på kvällen kommer de hem för kvällsmjölkningen.

Vacker utsikt häruppe!

När vi kom hem separerade vi mjölken – grädden i en hink och skummjölken, som serveras kalvarna, i en annan. Kolla separatorn, så häftig grej! En sån skulle man ha. Här står jag och försöker fiska upp grädden ur mjölkkannorna med ett litet matskedsmått…

Man häller i mjölken däruppe, vevar på veven och så kommer grädden och skummjölken ut ur varsin pip.

Ja det var väl det – sen lastade vi Frida och Flora i transporten och körde den långa långa vägen hem. Imorgon får ni träffa dem!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *